Jag såg av en slump idag en kommentar någon skrivit efter att en person delat mitt blogginlägg “utbildad eller outbildad“. Enligt personen går det inte att jämföra olika hovvårdar och hovslagarutbildningar med akademiska utbildningar och att hovvårdarna borde basera sin verkning på vetenskapliga grunder för att utbildningen ska få CSN bidrag. Typ så uppfattade jag kommentaren. Nu är det ju faktiskt så att det finns en massa forskning på hovar och barfota.. som våra utbildningar baseras på..
Vad är då vetenskapliga grund? Vad är beprövad erfarenhet?
Under mina år på svenska och utländska universitet så lärde jag mig hur olika vetenskapliga studier läggs upp och vad som krävs för att få dom publicerade.
Publicerad = vetenskapligt belägg
Jag lärde mig också att vad man forskade på var beroende av finansiärer och vad som var på modet eller vad den professorn/doktoranden var intresserad av… Mycket av den forskning som görs kommer aldrig att publiceras. Och mycket av den forskning som bör göras kommer aldrig att utföras.
För den som undrade vad jag forskade på så var det till största delen “proteinadsorption i porösa ytor” 😉 Väldigt lite direkt med hovar att göra men desto mer med biofysik att göra.
Vad är då forskning? För att korrekt uttrycka det så är vetenskap baserat på sannolikhet och en hypotes. Man provar om hypotesen gäller. Man kommer fram till ett svar med 95% eller 99% sannolikhet under vissa premisser och blir granskad av sina kollegor för att kunna få publicera sin artikel.
Därefter är artikeln tillgänglig och andra forskare kan ställa upp en ny hypotes. När de fått sitt svar med 95% eller 99% sannolikhet så antingen argumenterar de för eller emot vad en annan forskare publicerar.
Studien ska vara så pass väl beskriven att en annan forskargrupp (i teorin) kan upprepa experimentet. Ändrar sig en eller flera parametrar kan resultatet bli annorlunda och så får man snöa in på varför det blev annorlunda. Olika resultat betyder inte att det ena är rätt och det andra fel. Det beror troligtvis på att någon parameter är olika och påverkar resultatet.
Jobbar man med teknisk forskning eller medicinsk forskning så är det två helt olika sätt att forska på.
Inom medicinsk forskning jobbar vi med levande ting. Inom teknisk forskningen med döda ting och färre okända variabler.
Antalet variabla parametrar är mycket större i medicinsk forskning än i teknisk forskning.
Är då vetenskapligt belägg = sanning?
Man vill gärna framställa det så men som vi vet kommer det hela tiden nya rön. Är det gamla helt plötsligt falskt? Det som nyss var sanning är nu falskt?
Nej forskning är ett sätt att hitta förklaringsmodeller. Tex Y=2x+b men b är oftast försumbar och Y=2x i de allra flesta fall. Men i just ett fall spelar b en roll.
När man sen kan mäta mer noggrant kanske b=c/d…
Oftast hittar man först en förklaringsmodell som senare kan förklaras med fler parametrar. Eller utökas med villkor under olika förutsättningar.
När vi pratar forskning på hovar kan olika parametrar vara: hästras, vilket land, årstid, kön, ålder, färg, uppväxtförhållanden, markförutsättningar, mineraler, ….
Dvs väldigt komplexa variabler. Det är därför det finns laboratoriemöss och råttor. De kan födas av samma föräldrar, leva under lika förhållanden, äta samma mat mm
Fast som vi vet är de fortfarande individer och för att få ett sannolikt resultat går det åt många möss. En del kommer att ligga fint inom sannolikhetskurvan och andra blir sk outliers. Dvs sannolikheten att de uppför sig som förklaringsmodellen är låg.
Helt osökt kommer jag då att tänka på alla olika sätt att sko eller verka en häst på…